Beast

Vi pratar om gnistor
Om elektricitet
Jag minns fortfarande
Hans blick som höll kvar sig kvar
Hans raka leende
Hans dröjande svar
Jag vände mig om när han gick
Följde hans steg ut genom dörren
Han såg sig aldrig om
Det är något särskilt
när en person ser på en så
utan att veta vem man är eller vart man kommer ifrån
Aldrig kunde jag tänka eller tro att vi skulle ses igen
Men livet har ett konstigt sätt att
föra oss samman med människor ibland
som rör om på vår insida
blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>