Cold

Medan han andas mig i håret viskar han att han är så glad över att han träffat just mig. Jag kramar honom hårt. Några dagar senare bryter vi upp, säger hejdå och jag gråter högt i telefonen. Månader går, för tiden stannar ju inte, även om det känns som att den borde göra det så gör den aldrig det. Vi firar jul, 2016 mynnar ut i 2017. Vi säger hej och hejdå när vi ses. Pratar artigt om vädret, om läget, om allt förutom oss. Han ryter ifrån när vi är lite fulla och jag råkar säga något som trampar honom på en öm tå. Annars är det som att det aldrig hänt, som att vi aldrig hänt. Och jag är ganska okej med det.

Men sedan kommer dagen då jag får reda på att han legat med någon annan. Fan vad ont det gör.

The tragedy that we knew as the end

”Du måste träffa en bra kille snart” säger han. Jag skrattar, tar en klunk på min GT och tittar på honom under lugg. ”Jaa det löser sig” svarar jag sedan .Han säger att jag är en fin tjej, att det inte borde vara något problem för mig att hitta en vettig kille som är snäll mot mig och som vill vara med mig. Jag mest ler. Rör med sugröret i drinken. Isbitarna klirrar när de slår emot varandra. Jag följer deras rörelsemönster med blicken. ”Jag vet” säger jag till slut. Han fortsätter och jag uppskattar honom så för det även om jag inte orkar svara mer än ”ja”, ”haha” och ”jag vet”. Sedan tar han en klunk på sin drink och låter musiken från baren där vi sitter tysta honom.

Safe inside

För när han drar henne närmare till sig och omfamnar henne bakifrån så förstår jag att det här, det där, mellan dem är både genuint och ärligt. Jag förstår att det som funnits mellan oss aldrig någonsin varit just det. För när han drar henne intill sig och hon låter honom göra det så ser jag början på något som växer fram. Och det är så mycket lättare att ta ett kliv tillbaka då.

Scared of being lonely

Går förbi samma kvarter säkert 3-4 gånger. Jag vet inte ens längre hur många gånger jag passerat. För jag vet inte om jag sover eller om jag är vaken när läkaren säger att de ska lägga in min pappa på sjukhus för att hans hjärta förmodligen kommer drabbas av en infarkt. För i samma stund är det som att mitt hjärta sympatiserar med hans och börjar att slå utom kontroll det med. För i samma stund är det som att marken försvinner under mina fötter, likadant som den gjorde för sådär 2 år sedan.

Gråzon

För det är som att jag får andnöd när han tittar på mig. Det är som att jag tappar både talförmåga och eftertanke. Det är som att jag tappar precis allt i det ögonblicket då hans blick möter min.