Cherry wine

Det är som att du dött. Som att du försvunnit. Som att hela din existens lyftes ur mitt liv den dagen du sa att du inte längre kunde vara min. Det enda som finns kvar är minnena av det vi brukade vara. Det som en gång var vi. De ligger kvar lite överallt, likt bildelar vid vägkanten efter en bilolycka. Som små fragment av något som en gång brukade vara helt. Vi trodde nog aldrig att vi skulle plockas isär. Vi var ju vi. Jag får fortfarande en klump i magen när jag hör låtar du tyckte om att lyssna på, när jag ser bilder på dig och när andra pratar för mycket om dig. Annars är du nästan borta, hur konstigt det än låter. För, det är som att du dött. Som att du försvunnit. Som att hela din existens lyftes ur mitt liv den dagen du sa att du inte längre kunde vara min.

Lush life

Livet gör så konstiga saker med en. Vrider och vänder, ger och tar. Lämnar en ensam med så mycket känslor att man tänker, nu exploderar jag. Här, på tunnelbanan mellan Slussen och Odenplan. Här dör jag. Nu dör jag. Men så gör man inte det. Livet lurades bara. Ville se om man hängde med i svängarna. Så svänger det ännu en gång så fort att man får krampaktigt försöka hålla kvar fötterna på marken för att inte ramla omkull. Så tar livet ny vändning, plötsligt mår man bra igen. Man skrattar, man ler. Dansar runt i rummet, sitter länge och hjärtligt på en balkong i Gustavsberg och dricker te med de allra finaste vännerna. Man dricker lite för mycket på en tisdag och sjunger Don’t stop believin’ med Journey på karaokebar i centrala Stockholm. Men det får vara så. Livet får vara så. Så enkelt och så jävla kul. Det måste det få vara. Tänker att, den här sommaren ska bli den bästa i mitt liv. Det måste den bli.